Tre bästa kvinnliga impressionister

Impressionismen var det viktigaste som hade hänt i den europeiska konsten sedan renässansen. Det var den första konstriktningen som kopplades samman med en grupp självmedvetna artister. I den mansdominerade gruppen hittar vi några viktiga exemplar på kvinnliga artister.

Helen Maria Turner “Flicka med lykta” (1904) Greenville County Museum of Art

Öppna dörrarna, släpp in lite ljus,  gå ut och börja måla på dina stafflier- verkar säga till oss impressionister. Kvinnliga artister var produktiva, respekterade av dåtidens kritiker och beundrade av publiken. Varför har dem ändå strukits från konsthistorien? Dags att svara på obesvarade frågor och presentera korta tre exceptionella kvinnor!

Att köpa konstverk av dessa mästare kan vara en dröm för många konstälskare. Om du överväger att ta ett snabblån för att förvärva en sådan skatt, är det viktigt att noggrant överväga din ekonomiska situation och återbetalningsförmåga. Konst är inte bara en investering i skönhet utan kan också vara en värdefull ekonomisk investering över tid. jämför snabblån på dom olika sidorna innan du bestämmer dig.

3. Helen  Maria Turner (1858-1958)

Hon föddes i en rik familj i Louisiana, vars hem och förmögenhet förstördes i inbördeskriget. 1895 flyttade hon till New York för att studera vid Art Students League. Där träffade hon William Merritt Chase (1849-1915), en lärare som verkligen uppskattade hennes konstnärliga talanger. Chase brukade ta sina elever på en rundtur i Italien, Frankrike för att utveckla deras skicklighet.

Helen älskade ljus och vad ljus gjorde med färg, och det närmade henne till impressionisterna. I sin ateljé på Manhattan skapade hon porträtt, stilleben, men målade gärna utomhusverk under sina sommarvistelser i Cragsmoor. Där kastade hon sig in i sin värld av trädgårdar, impressionistiska spel av ljus och skugga.

“Sommar” (1913)
olja på duk, 78 x 101,6 cm
Tweed Museum of Art, Duluth

Hon fortsatte att måla fram till mitten av 1930-talet. Sedan försämrades hennes syn gradvis och hon kunde inte måla alls efter 1949.

2. HANNA HIRSCH- PAULI (1864-1940)

var en svensk konstnärinna som tidigt upptäckte sin konstnärliga förmåga. Redan som 12-åring började hon studera hos August Malmström och under åren 1881-1885 antogs hon till Konstakademin på ”fruntimmersavdelningen”. Vilken skillnad från hennes europeiska kvinnliga kollegor! Och dessutom kunde hon avbilda nakna modeller!

Hanna var mest road av porträtt- och landskapsmåleri. Ändå visste hon att centrum för all konst ligger i Paris och hösten 1885 bosatte hon sig i Montparnasse och studerade på Académie Colarossi. Två år senare lyckades hon få ett porträtt av den finländska ateljékamraten Venny Soldan accepterat till Parissalongen. Porträttet blev epokgörande genom sin stil, komposition och moderna lösningar. Pauli avbildade en kvinnlig konstnär mitt i den skapande processen. Helt otroligt! Venny sitter på golvet i sin ateljé och har enkla arbetskläder. Ni måste själv se detta.

”Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt” (1887) olja på duk, 125,5 x 134 cm Göteborg Konstmuseum

Var Hanna Pauli en impressionistisk konstnär? Jag har några bevis på detta påstående och det viktigaste är hennes verk ”Frukostdags”.

 

 

Hanna Pauli ” Frukostdags” (1887) olja på duk, 87 x 91 cm Nationalmuseum, Stockholm.

1. MARY CASSATT (1844-1926)

Ett annat nytillskott till impressionismens från amerikanska high society var Mary Stevensson Cassatt, född i Pittsburgh och av fransk härstamning. Hon hade inget problem med att skaffa sig konstnärlig utbildning. Efter 5 år vid Pennsylvania Academy of Fine Arts (1861-65) kom hon som 21-årig till Europa. Så snabb som möjligt flyttade Mary (1866) till Paris.

En stor del av hennes arbete domineras av familjelivets teman, hon målade många porträtt av mödrar med barn och förmedlade deras nära relationer.

Mary Cassatt var begränsad i sitt motivval på grund av kön och klasstillhörighet. I slutet av 1800-talet kunde inte kvinnor vistas ute på samma villkor som män. Hon presenterade den omgivande verkligheten, precis som hennes kollegor målade caféerna, dansbanorna, hästkapplöpningar – hon målade det som fanns tillgängligt för henne. Teatern och operan, mödrar med barn var två motiv som Cassatt ofta återkom till. Att avbilda den manliga kroppen ansågs oanständigt för kvinnor. Att vara ensam med en man i ateljén kunde nedvärdera damens rykte, såvida det inte var någon familjemedlem!

 

”Kvinnan i pärlhalsband i en teaterloge” (1879) olja på  81,3 x 59 cm Philadelphia Museum of Art

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *